Jag är så jäääävla förbannad! Några idioter har spammat min blogg med typ tusentals länkar så jag har en massa virusliknande kommentarer på min blogg nu. Nån annan som varit med om samma sak? Känner att jag måste ta kontakt med nån för att få hjälp att få ett slut på detta. Tills dess kommer min blogg vara nere. Men om det är nån som känner till detta och vet vad jag ska göra för att det ska sluta får ni gärna berätta.

Förra veckan vid den här tiden kändes det som att det var så himla mycket problem i vårt projekt som jag inte riktigt visste hur man skulle lösa men nu går verkligen allt som på räls igen. Det är skitkul när det bara är uppgång och tro mig, det behövs just nu när det är nedgång i så mycket annat i mitt liv. Fast så länge projektet funkar bra så går det an.

Ett och två och kämpa på!

************************************************************************************

Vi håller på med världens roligaste projekt, det är helt klart. MEN ni ska veta att det verkligen inte alltid är nån dans på rosor detta. Dessa samtal man hela tiden måste ringa runt till eventuella samarbetspartners, gamla barnskådisar man aldrig pratat med och upplysningsställen som folkbokföringen och ambassader... Det kan ibland vara ganska jobbigt för man känner sig som en jobbig telefonförsäljare som bara stör och kräver en massa. Dock får man alltid gå ut ur sitt privata jag till sitt arbetsjag (vilket kan vara svårt att komma ihåg ibland). Sen gör vi om produktionsplaneringen heeela tiden eftersom vi har allting redan så noga planerat. Det är lite som ett filmmanus man hela tiden måste göra om. Den tredje grejen är tiden.. Det är så grymt svårt att räkna ut hur lång tid ett sånt här projekt kan ta för det beror ju på så himla mycket. Det beror på samarbetspartners, sjukdomar, årstider och en massa annat.

 

Något roligt jag har att berätta är i alla fall att jag tycker det gick ganska så bra när jag var på Independent kostym. Jag hittade lite roliga kläder, bland annat dessa kappor som Anna och Britta har på sig i Bullerbyn. För det mesta är ändå allt det här väldigt roligt.

Eftersom sidan jag behöver för att kunna genomföra ett speciellt inlägg idag inte funkar av nån knäpp anledning så blir det lite ändrade planer.

 

 

One word:

 

 

 

Orden att man kan allt har många ut av Astrid Lindgrens fiktiva figurer haft som standardkommentar, så också Kajsa Kavat. Att Kajsa säger att hon kan allt har blivit en inspiration för Mathilda som spelade Kajsa i filmen för snart 25 år sedan. Det gäller säkerligen det hon sysslar med idag (som doktorrand på Uppsala universitet och studera och forska lite på egna ben).

Vi blev självklart tvugna att testa detta och se om det även gällde polkagrisar.

 

Vi tog med Mathilda till Stockholms enda polkagriskokeri som ligger i Gamla stan där Jonas och Damo var så snälla att ta emot oss. Är det nån som kan klara det så är det Mathilda tänkte vi. Hon blev lite rädd först (tror vi) och påpekade att hon gjort det exakt noll gånger sedan de spelade in filmen men med Jonas hjälp gick det ju utmärkt.

 

Jonas berättade historien om den första polkagrisen som gjordes ut av Amalia Eriksson i mitten ut av 1800-talet när hon skulle göra medicin till sin dotter Ida som var sjuk. Medicinen blev så god så Amalia skapade polkagrisar och blev på så vis Sveriges första kvinnliga egna företagare. Med den historien så började vi reflektera om Astrid kanske skrev Kajsa Kavat som en inspiration av Amaila Erikssons livsöde.

 

Vi hade det väldigt mysigt inne i polkagriskokeriet och för ett ögonblick kändes det nästan som att vara tillbaka på tiden då Kajsa Kavat levde.

<3

Jag lägger upp lite bilder här nu främst för min skull. Varför? Jo därför att jag måste plugga in dessa plagg tills imorgon då jag ska till Independent kostym och leta reda på dessa kläder (i alla fall försöka) eftersom meningen är sen också att vi ska filma dessa kläder.

 

Vad är Independent kostym kanske ni då undrar?! Jo det är ett ställe vid Frihamnen i Stockholm som har typ alla kläder från svenska filmer och TV-serier som gått genom alla år. Jag har varit där en gång tidigare och sett äkta kändisfigurer som till exempel Bamsen från Lotta (ett återseende vore ju ganska kul såklart). 

 

Kläderna vi vill filma är inte märkta så då har jag fått i uppgift att åka dit och leta dessa kläder själv.

 

Som tur var är de i alla fall sorterade i en barnavdelning och sedan i tiskategorier. Så please, håll tummarna för mig att jag hittar det jag letar imorgon...

Då var det äntligen dags att skriva om underbara Meta Velander tycker jag. Meta Velander som är hela 88 år, snart 89 (född 1924) men vägrar att nånsin gå i pension. Som Meta själv berättade i en intervju så är skådespelet för henne inte ett arbete utan mer en livsstil och ja, jag kan tänka mig att det stämmer för många.

Meta har hållit på med skådespeleri längre än vad jag kan räkna till just nu. Hon är lika stor på teaterscenen, som på filmduken och som i den underbara TV-rutan.

 

År 1949 gifte hon sig med skådespelaren Ingvar Kjellson som är ett år äldre än Meta och i år fyller 90 år. Precis som Meta så håller han fortfarande på med skådespeleriet och de båda är fortfarande gifta med varandra.

Meta Velander har medverkat i produktioner som till exempel; Anderssonskans Kalle, Mannen som slutade röka, Agnes Cecilia, Sprängaren, Pippi Långstrump, Någonstans i Sverige, Sunes jul, Allis med is, Rederiet, Pip-Larssons, Skärgårdsdoktorn, Om ett hjärta... ja, jag kan ju hålla på hur länge som helst men tror jag slutar där för annars kommer det att ta hela dagen att rabbla upp hennes långa karriär hittills.

Som om inte detta vore nog så har Meta gjort svenska röster till några av våra allra käraste Disneyfigurer från filmer som till exempel; Aristocats, Bernard och Bianca, Mästerdetektiven Basil Mus samt Skönheten och Odjuret.

Jag har alltid fått intrycket av att Meta är en väldigt glad person med mycket humor och hon är minst sagt en ut av Sveriges största skådespelerskor genom tiderna.

 

Ja, jag tänkte då länka en blogg som jag numera samarbetar med. Den handlar om föredetta barnskådespelare (precis som vår dokumentärserie alltså). Det handlar verkligen om alla slags barnskådespelare, även från nyare filmer och TV-serier som vi inte ska ha med men också de lite äldre som vi ska ha med.