"Jag kan allt!"

Orden att man kan allt har många ut av Astrid Lindgrens fiktiva figurer haft som standardkommentar, så också Kajsa Kavat. Att Kajsa säger att hon kan allt har blivit en inspiration för Mathilda som spelade Kajsa i filmen för snart 25 år sedan. Det gäller säkerligen det hon sysslar med idag (som doktorrand på Uppsala universitet och studera och forska lite på egna ben).
Vi blev självklart tvugna att testa detta och se om det även gällde polkagrisar.
 
Polkagrisbak
 
Vi tog med Mathilda till Stockholms enda polkagriskokeri som ligger i Gamla stan där Jonas och Damo var så snälla att ta emot oss. Är det nån som kan klara det så är det Mathilda tänkte vi. Hon blev lite rädd först (tror vi) och påpekade att hon gjort det exakt noll gånger sedan de spelade in filmen men med Jonas hjälp gick det ju utmärkt.
 
Det är inte alla som får polkagrisar som "Kajsa Kavat" har gjort men det fick jag.
 
Jonas berättade historien om den första polkagrisen som gjordes ut av Amalia Eriksson i mitten ut av 1800-talet när hon skulle göra medicin till sin dotter Ida som var sjuk. Medicinen blev så god så Amalia skapade polkagrisar och blev på så vis Sveriges första kvinnliga egna företagare. Med den historien så började vi reflektera om Astrid kanske skrev Kajsa Kavat som en inspiration av Amaila Erikssons livsöde.
 
Mathilda och jag
 
Vi hade det väldigt mysigt inne i polkagriskokeriet och för ett ögonblick kändes det nästan som att vara tillbaka på tiden då Kajsa Kavat levde.

Veckans ICA-reklam - Vakna inte som Stig


Detta följer jag nu slaviskt fem dagar i veckan:

Janikke:%20%22Gutta%20%C3%A4r%20en%20riktig%20gubbj%C3%A4vel%22
<3

Svar på ännu en programfråga

För ett tag sedan fick jag en programfråga av Maja som det stod såhär på:
 
Jag frågade er vad det kunde vara eftersom jag på rak arm inte kunde komma på detta själv. Jag har fått massor av likadana svar så jag tror vi kan komma överens om att svaret är detta:
 
Självklart är det Gnottarna som Maja menar! Tack vare er som läser denna blogg så kunde vi komma fram till detta. Är det någon som undrar något mer om nåt framför allt svenskt program så är det bara att fråga här så försöker vi att lösa det tillsammans om jag inte klarar det själv.

Bara för min skull

Jag lägger upp lite bilder här nu främst för min skull. Varför? Jo därför att jag måste plugga in dessa plagg tills imorgon då jag ska till Independent kostym och leta reda på dessa kläder (i alla fall försöka) eftersom meningen är sen också att vi ska filma dessa kläder.
 
Vad är Independent kostym kanske ni då undrar?! Jo det är ett ställe vid Frihamnen i Stockholm som har typ alla kläder från svenska filmer och TV-serier som gått genom alla år. Jag har varit där en gång tidigare och sett äkta kändisfigurer som till exempel Bamsen från Lotta (ett återseende vore ju ganska kul såklart). 
 
Kläderna vi vill filma är inte märkta så då har jag fått i uppgift att åka dit och leta dessa kläder själv.
 
Som tur var är de i alla fall sorterade i en barnavdelning och sedan i tiskategorier. Så please, håll tummarna för mig att jag hittar det jag letar imorgon...

Meta Velander

Då var det äntligen dags att skriva om underbara Meta Velander tycker jag. Meta Velander som är hela 88 år, snart 89 (född 1924) men vägrar att nånsin gå i pension. Som Meta själv berättade i en intervju så är skådespelet för henne inte ett arbete utan mer en livsstil och ja, jag kan tänka mig att det stämmer för många.
Meta har hållit på med skådespeleri längre än vad jag kan räkna till just nu. Hon är lika stor på teaterscenen, som på filmduken och som i den underbara TV-rutan.
 
Meta Velander och Ingvar Kjellson.
 
År 1949 gifte hon sig med skådespelaren Ingvar Kjellson som är ett år äldre än Meta och i år fyller 90 år. Precis som Meta så håller han fortfarande på med skådespeleriet och de båda är fortfarande gifta med varandra.
Meta Velander har medverkat i produktioner som till exempel; Anderssonskans Kalle, Mannen som slutade röka, Agnes Cecilia, Sprängaren, Pippi Långstrump, Någonstans i Sverige, Sunes jul, Allis med is, Rederiet, Pip-Larssons, Skärgårdsdoktorn, Om ett hjärta... ja, jag kan ju hålla på hur länge som helst men tror jag slutar där för annars kommer det att ta hela dagen att rabbla upp hennes långa karriär hittills.
Som om inte detta vore nog så har Meta gjort svenska röster till några av våra allra käraste Disneyfigurer från filmer som till exempel; Aristocats, Bernard och Bianca, Mästerdetektiven Basil Mus samt Skönheten och Odjuret.
Jag har alltid fått intrycket av att Meta är en väldigt glad person med mycket humor och hon är minst sagt en ut av Sveriges största skådespelerskor genom tiderna.

Vad är detta för barnprogram?

Ännu en programfråga har kommit in och jag kan inte svara på den riktigt på rak arm. Kan ni kanske hjälpa mig?
 

fdbarnskadisar.blogg.se

Ja, jag tänkte då länka en blogg som jag numera samarbetar med. Den handlar om föredetta barnskådespelare (precis som vår dokumentärserie alltså). Det handlar verkligen om alla slags barnskådespelare, även från nyare filmer och TV-serier som vi inte ska ha med men också de lite äldre som vi ska ha med.
 
[Klicka på bilden så kommer ni till bloggen!]

Duktig eller Diva? - Stjärna eller Sångtextsnyltare? - Rihannaröst eller Randomröst?

 
Det finns absolut delade uppfattningar om 15-åriga Zara Larsson. Själv känner jag mig lite delad i mina åsikter. Självklart är hon duktig men åh andra sidan känns det som att hon fått allt lite serverat på silverfat också.
 
Vad tycker ni?

Mötet med vår första Astrid Lindgren-skådis!

Här är hon: Mathilda! Mathilda Lindgren som också blev vår allra första Astrid Lindgren-skådis att träffa (och hon är INTE släkt med Astrid Lindgren men dock så sprudlande glad ändå. )
 
När Mathilda var liten så ville hon bli stjärna, bäst och störst av allt och alla. Redan som 4,5-åring hade hon stor koll på den äldre generationens svenska skådespelarelit. Att hon då skulle få spela mot namn som; Birgitta Andersson, Harriet Andersson, Mimi Pollak och Majlis Granlund var ju värsta stora drömmen.
Mathildas föräldrar beslöt sig för att ta med henne på en casting så hon fick se hur allt gick till när man sökte en filmroll. Ingen trodde väl då att den 4,5-åriga lilla tjejen som tävlade mot ett hav fullt av flickor upp mot 8-årsåldern skulle bli Astrid Lindgrens; Kajsa Kavat. Men det blev hon! Stora diskussioner gick om man verkligen skulle låta en liten 4,5-åring få rollen som egentligen skulle bäras av en 8-åring. Regissören Daniel Bergman fastnade dock för den lilla flickan som blev hela Kajsa Kavat-filmteamets lilla charmtroll.
 
Rundtur på Skansen med Helene i täten och Mathilda strax efter.
 
Vi träffade Mathilda på Skansen där snälla Helene som jobbar tog emot oss och visade oss runt i bland annat kryddboden som för ungefär 25 år sedan var filmens leksaksaffär.
Trots att Mathilda var så liten så kommer hon ihåg mycket från filmen. Liksom Paula har hon några ut av sina första minnen ifrån filmen. Hon minns att hon fick göra mycket saker för första gången och blev kanske nästan lika kavat som Kajsa själv var. För att tända ljus och göra polkagrisar är ju inte 4-åringar så vana vid. Att göra allt detta med kliande yllestrumpor och lager av flera klänningar var bra jobbat tycker jag och Elinor.
Men det slutar inte här... Nästa vecka ska vi nämligen göra polkagrisar med Mathilda. Det ska bli minst sagt spännande.

Näthatet mot mediakvinnor

Det har ju stått en del på senaste tiden om näthatet mot mediakvinnor, samt visats om det i SVT:s; Uppdrag granskning. Visst är det helt sjukt hur folk hotar alla programledare, stora bloggerskor och övriga stora mediakvinnor. Men detta är ju faktiskt ingen nyhet. Jag är själv en tjej som tillsammans med en annan tjej håller på att göra en stor dokumentärserie "heeeeeeeeeeelt själva" och med tanke på alla knäppa mail, kommentarer och reaktioner vi fått från folk redan så kan man ju bara tänka sig vad tjejer som står i rampljuset får.
Alltså varför känner folk sig så jävla hotade av mediatjejer? Är det för att offentliga tjejer inom media visar en otrolig styrka som folk i övrigt bara kan drömma om att göra så allt helt övergår till extrem avundsjuka? Det måste ju vara anledningen! Det kan ju inte bero på något annat. Men så tänker jag vidare. Även fast dessa tjejer får hotbrev om att bli styckade, våldtagna och polisen inte gör något så är det nog bara att skaka av sig allt, fortsätta med sin grej och gå vidare. Eftersom vi vet ju att de flesta som skriver såna saker är så "tuffa" att de är och förblir anonyma.

Fortsättning av filmandet om gamla barnskådisar

Ett försök att blogga med 38,5 graders feber men det ska väl inte vara så svårt tycker man...
Vi fortsätter att träffa Sveriges mest älskade barnskådespelare och idag tänker jag berätta om vårt möte med Paula Odehammar i Nynäshamn (som liten Paula Jagæus).
 
Paula och jag.
 
Det hela började med enkla fotografier hos en fotograf som skulle till Paulas mor och farföräldrar som present på och från deras barnbarn. Någon reklamkille såg dessa foton och tyckte att Paula fastnade väldigt bra på kort och sedan bad de att få ha med Paula på foton på ett eget Konsummärke för barn med tandkräm, havremust osv. Regissören Rolf Husberg fastnade för den 4 år gamla flickan på dessa reklamskyltar och ville så gärna testa henne för en film han skulle göra. På filmtestet så följde Paulas lillasyster Kristina (2,5 år) med som också visade sig vara orädd och duktig på att improvisera framför kameran. Så blev de två systrarna Jagæus de yngsta i Sveriges första barnfilm; Barnen från Frostmofjället.
Där fick Paula spela en flicka som hette Brita-Kajsa och Kristina fick ha kvar sitt riktiga namn eftersom hon inte lyssnade till Märta-Greta som hennes karaktär i boken heter. Det är där hon har fått sina allra första minnen ifrån. För hur kan man glömma bort en get som gick på tabletter, en skrämmande gubbe som spelade en sotare och i filmen skulle bli Paulas bästa vän eller känslan av att som 4-åring lämna sina föräldrar under så lång tid när de skulle åka från södra delen av landet till Jämtland för att spela in filmen?! 
 
Vi fick se mycket kort och tidningsurklipp hos Paula. Inte bara ur Barnen från Frostmofjället...
 
utan även från tex. Den allvarsamma leken. 
 
Några till offentliga grejer blev det för Paula och Kristina i bland annat filmen; Den allvarsamma leken, skriven av Hjalmar Söderberg.
Fast som vuxen har Paula bland annat arbetat som lärare och Kristina flyttade till Köpenhamn där hon avled i cancer för ungefär 2 år sedan.
Det blev ett känslosamt möte med mycket kramar, gråt och skratt när vi träffade Paula. På något sätt påminde hon om min gammelmormor som jag ofta tänker på.
Även Paula ogillar att synas i rampljuset så vi är hemskt glada att hon gjorde ett undantag för vår skull. Jag vet med säkerhet att kontakten med Paula kommer att fortsätta.

"En vaaarulv!"


Ur; Sveriges äldsta barnfilm

Och hon som sjunger har vi redan träffat! ^^

Så var hela familjen samlad!

För ett år sedan skrev jag att jag skulle ha dem alla. De tog bara ett år ungefär att samla ihop men nu är de alla på plats. Hela Barbafamiljen!